Den dolda sanningen

Jag har precis läst glädjande nyheter från Afrika.
Nyheter som läkemedelsbolagen nog inte alls blir glada över…

Ebola hade eventuellt kunnat bli deras största kassako hittills. Kanske till och med större än cancer, och då får man ha i minnet att de varje år tjänar 170 miljarder dollar på den sjukdomen.  (Tro för all del inte att de vill hitta ett botemedel för cancer, för så fungerar det inte! Det vore som att kapa av den gren man sitter på.)
Och ebolan kan förmodligen fortfarande bli synnerligen inkomstbringande, om inte det jag skriver om nu blir allmänt känt förstås…

Tidigare i somras bestämde Nigerias hälsominister, att man skulle använda kolloidalt silver för att behandla ebola.
Något amerikanska FDA snabbt satte stopp för, genom att förbjuda användningen av det som medicin. Farligt och oprövat var några av deras luddiga “ursäkter”, medan det går utmärkt att använda diverse oprövade medicinska preparat, som tagits fram hastigt och lustigt för just detta ändamål.
Silver har använts genom hela världshistorien, och till och med egyptierna använde det på den tiden man byggde pyramider och höll på…
Oprövat…? – Ja, allt är ju relativt tydligen…
Farligt? – Ingen har kunnat rapportera biverkningar av kolloidalt silver med nanopartiklar, bara av silversalter som t ex silverklorid, som är giftiga.
Rent silver däremot är bland de minst giftiga metallerna som finns. Järn, som vi måste ha i oss dagligen är mänga gånger giftigare än silver.
Förr användes malet silver för att bota sjukdom, och då var silverpartiklarna så stora att de stannade kvar i vävnaderna i kroppen, och kunde orsaka att man fick en blågrå färgton i huden. Argyri. Inte vackert, men heller inte farligt. (Nanosilver är dock så små partiklar att de passerar genom cellväggar, och kissas ut inom  några timmar.)
Myndigheter gör dessutom gällande att silver skadar livet i våra vattendrag, men kolloidalt silver finns att köpa i akvariebutiker för att fiskarna ska få bättre hälsa, och balansen i det mikrolandskap man skapat i ett akvarium ska bli bättre.
Motsägelsefullt så det förslår… – Och vad våra vanliga mediciner ställer till med i sjöar och vattendrag ska vi inte tala om… Med fiskar och organismer som blir sjuka och sterila.
Silver finns dessutom naturligt i naturen, och aldrig har jag hört talas om att sjöar och vattendrag i t ex Sala är “döda”. – Tvärtom!
Där skvalpar vattnet genom gruvan, rinner nedför gruvans väggar, och tar på alldeles naturlig väg med sig silveratomer lösta i vatten (Vilket alltså också är en silverkolloid, om än “tillverkad” på ett annat sätt än kolloidalt silver man köper eller gör själv, då man nuförtiden använder svag ström för att få silver att lösa ut sig i renat vatten från silverstavar.) ut i åar och dammar  i omgivningen.

Underground basin

 

Sierra Leone beställde Nanosilver (alltså kolloidalt silver) från en organisation i USA för att använda det mot ebola de också, men leveransen stoppades, och skeppades tillbaka till USA.
Där har den flugit fram och tillbaka över Atlanten flera gånger, innan man till slut kom på att man skulle skicka det med varudeklarationen näringsämne, istället för medicin. Kosttillskott har inte FDA något med att göra, och de kan därför inte stoppa sändningen längre.
I Sverige har silver förbjudits som kosttillskott redan tidigare, men man kom runt försäljningsförbudet genom att istället marknadsföra det som vattenreningsprodukt. (Något det används till över hela världen på fartyg till exempel. Har du åkt båt, så har du förmodligen också druckit silver, utan att veta om det.)
Man tar sig alltså runt förbuden skapade av läkemedelsbolagen, och myndigheterna som är i dess tjänst, genom att byta användningsområde i deklarationen av varan.

Den 28/9 kunde man därför äntligen ta emot sändningen med kolloidalt silver till Sierra Leone, och börja använda det på patienter. – Och det fungerar tydligen!

Ja, det visste man i och för sig redan tidigare, i alla fall rent teoretiskt, då USA:s Department Of Defence, redan 2008-2009 påvisade denna effekt i en studie. Ebola och Marburg-virus oskadliggjordes effektivt av nanosilver.
En studie, som sedan hemligstämplades.

Silver är ett grundämne, och inget som läkemedelsbolagen kan ta patent på, vilket gör att det heller inte går att tjäna pengar på. – Dessutom botar det ju sjukdomar, och det är inte riktigt så effektiva medel man vill ha i läkemedelsbranschen…
Folk skulle aldrig vaccinera sig mot sjukdomar som går att bota enkelt och utan biverkningar, och nu hypar man för att komma med ett vaccin, som ingen, som gått på propagandan i pressen kommer att våga avstå från att ta.

Man håller för fullt på att bokstavligen skrämma skiten ur folk, genom att skapa en fullständig ebolahysteri runt om i världen, och pressen rapporterar glatt om allt hemskt man kan  hitta om sjukdomen.
Men… Det kommer nog att stå ganska lite i “storpressen” om att silver kan bota sjukdomen, och vi kommer förmodligen inte att få se några glädjande nyhetsreportage i tv om det heller.
De som äger aktier i läkemedelsbolagen äger ju även majoriteten av aktierna i mediabolagen, och… Ja, sådana här nyheter är liksom inte bra för businessen om man säger så…
Forskningsresultat som visar silvrets förträfflighet i detta avseende kommer vi heller aldrig att få ta del av.
Vi får istället nöja oss med att ta del av verkligheten, och dra egna slutsatser av resultaten. – Något vi inte är vana vid, men något som egentligen bevisar mycket bättre än sponsrade vetenskapliga studier, som framhäver vad uppdragsgivaren vill att vi ska se…

Och verkligheten är alltså att man numera använder silver i Sierra Leone, och flera andra afrikanska länder, med gott resultat tydligen.
Inte som medicin då, för det får man ju inte för FDA, utan som kosttillskott. – Men det spelar ju mindre roll, bara det fungerar.
Man skulle kunna kalla det för schampo eller gödningsmedel, eller vad som helst.


Det här är Informations och kommunikationsminister Alhaji Alpha Kanu i Sierra Leone. Han bekräftar att silvret fungerar i behandlingen av ebola.

Jag hoppas fler får upp ögonen för att det pågår ett spel bakom kulisserna, och att detta spel inte alls är för att gynna befolkningen på jorden.
Att det blir allmänt känt att det handlar om pengar och inte om hälsa.
Att folk börjar söka information utanför de stora medierna, och börjar tänka mer själva!
Och jag hoppas självklart att du delar med dig av det här inlägget!

Länkar:
http://www.naturalnews.com/047101_ebola_colloidal_silver_government_seizure.html

http://www.prweb.com/releases/2014/10/prweb12264647.htm

http://www.inquisitr.com/1545317/ebola-treatment-is-working-according-to-official-in-sierra-leone-so-why-such-opposition/

http://standardtimespress.org/?p=5520

http://en.starafrica.com/news/sierra-leonean-minister-advocates-use-of-new-drug-to-treat-ebola.html

http://drrimatruthreports.com/wp-content/uploads/Analysis-of-DTRA-Nano-Silver-Study.pdf

http://www.kostdemokrati.se/health/2014/10/08/norska-lakare-forbereder-sig-for-kamp-mot-ebola-men-de-saknar-ju-silvergroggen/#comment-75

Posted in Kroppsvård, Tankar och hälsa | Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 27 Comments

En ljuvlig höstdag

Igår var det verkligen en riktigt härlig dag, fast det är höst. – Som jag inte gillar så där rysligt mycket, även om det är bättre än vinter.
Men vad man än tycker, så måste man medge att visst är det vackert på hösten också!
I alla fall sådan soliga, härliga dagar, som det var igår.
Först ett par foton från Ljusbäcksvägen:

IMG_1148

_MG_1158

Sedan hamnade jag vid Ingbo källor, där höstfärgerna speglade sig så fint i vattnet.

IMG_1181

IMG_1184

IMG_1201

Och så Östaholm.
Här är gamla “båtnedsläppet” precis före Linsjön.
Frågan är förstås om det ens räknas till Östaholm egentligen, eller om det “bara” är Östa? – Det är nog ett gränsfall…

_MG_1233

Så åkte jag längst ut vid Östaholm, där jag gick runt på stränderna.

IMG_1261

Först på norrsidan.

IMG_1274

IMG_1280

Och sedan över till västra stranden, där Västerudd finns längst bort.

IMG_1322

På vägen hem stannade jag till vid gamla båtnedsläppet igen.

IMG_1338

Sådana här dagar kan till och men jag stå ut med att det är höst. Blinkar

(Klicka gärna på bilderna så blir de större. Klicka sedan en gång till, och när du kikat klart, så klicka på bakåtpilen i webbläsaren, så kommer du tillbaka till inlägget.)

Posted in Foto, Natur | 4 Comments

Mediala förmågor

Tror du på att det finns något mer än bara den fysiska värld vi lever i, och som vi kan se omkring oss? Att vår själ lever vidare, när vår kropp gjort sitt?
Tror du att det som kallas det övernaturliga, är lika naturligt som att du och jag går omkring här på denna jord, i detta nu?

Många av oss har testat våra mediala förmågor, genom att till exempel fråga “anden i glaset” olika frågor. – Särskilt när vi var barn.

Jag tror att vi alla föds mediala, med en kontakt till den högre, kollektiva energin, men att de flesta av oss stänger av den där kontakten med tiden.  Oftast runt femårsåldern.
Barn har ofta “låtsasvänner”, sådana som vi föräldrar inte kan se, och då berättar vi för våra barn, att de inte finns. – Men jag ställer mig ofta frågan, hur det är med det där egentligen?
Kanske finns de i allra högsta grad, och bara för att vi vuxna tappat förmågan att se och höra dem, så betyder det kanske inte alls att de inte existerar?
Men vi säger till våra barn, att de bara fantiserar, och kanske bannar vi dem för att de gjort något som låtsaskompisen sagt till dem att göra. (Fast vi nog istället borde lära dem att man inte ska lyssna på vad andra säger, och lyda blint, utan tänka efter själv, om det är något bra eller dåligt. – På så sätt skulle vi skapa självständiga små individer, som tidigt lär sig tänka kritiskt, och ta egna beslut. Även bland mer “fysiska” personer.)
När jag var liten berättade jag om ett ställe som hette Bäcksjö. Där fanns en bondgård, med en massa djur,och på den gården bodde en man som hette Sven (tror jag?) och han hade en röd sportbil.
Jag hade massor att förtälja om detta ställe, och de vuxna skrattade gott minns jag. – Tyvärr minns jag inte så mycket mer, och tråkigt nog finns ju inget nedskrivet eller inspelat från den tiden.
Det hade varit kul att ha kvar de berättelserna! – Särskilt med tanke på att det finns ett ställe utanför Umeå, som heter så, och tänk, om det bott någon där som hette Sven, och hade en röd sportbil…?

När våra barn har mardrömmar, eller påstår att det bor läskiga saker i garderoben, borde vi nog också lyssna på dem. Ta dem på allvar, istället för att förminska dem, genom att påstå rakt av, att de bara hittar på, och att det bara är deras fantasi som “spökar”.

Det finns förstås personer som inte stängt av sin medialitet också, eller som i vuxen ålder själva aktivt söker upp “kontakten” igen.
Som har förmågan att uppfatta energierna, som inte längre lever i en kropp, eller som kan höra eller se budskap från det kollektiva energifält, som jag är övertygad om, finns runt omkring oss.

Själv vill jag gärna återfå mer kontakt med de här energierna, och jag har valt vägen att kommunicera med änglar.
Det känns som ett säkert sätt att “koppla upp sig”.
För mig är det lite som att gå ut på internet, det här, och man kan jämföra det med att gå ut på facebook, och lägga till en massa nya vänner.
Alla energier som finns i universum är såklart inte goda. Det finns nog en massa förvirrade själar, som inte hittat “hem” till ljuset som gärna vill bli vän med en, och sabotera och ställa till förtret, precis som på Facebook.
Men ärkeänglarna är alltid goda, så jag nöjer mig än så länge med att ha kontakt med dem.

Tyvärr är jag inte så bra på att höra eller se dem, (Ärligt talat är jag helt urusel på det…)  men jag kan ibland känna vad de “säger”.
Och även om jag inte förstår dem fullt ut, så är jag ganska säker på att de förstår mig alldeles utmärkt!
Jag ber dem om beskydd och hjälp att lösa problem, och tackar dem varje dag för att de finns där för mig. Jag ber också om deras assistans när jag håller på med healing.
Änglarna får inte kliva in i någons liv och styra upp saker hur som helst, (vi har vår fria vilja, och den respekterar de) men om man ber om deras hjälp, så kommer de gärna och reder ut situationen. Kanske inte exakt på det sätt som vi själva tänkt, men alltid till det bästa för oss.

Att spå sig är något som jag tycker är väldigt kul, och jag har själv besökt en spådam några gånger, som på ett helt otroligt sätt lyckats se saker som sedan hänt. Och även berättat om sådant som inträffat tidigare i mitt liv, utan att ha någon insikt i mitt privatliv. Eller beskrivit personer i min omgivning perfekt, utan att ha en aning om vilka de är…
Det finns många som berättar om liknande upplevelser, efter att ha besökt andra sierskor. Många har också återfått tappade föremål genom att kontakta någon som har förmågan att hitta saker. Och för mig står det klart, att det finns de som helt enkelt kan uppleva saker vi andra inte (längre?) har förmågan att se och känna…

På tal om att se
På den här bilden, som jag knäppte uppe vid Ulebokvarna källan för ett år sedan så ser jag något…
Häromdagen såg jag ytterligare något mera i bilden. – Frågan är om du kan se något, förutom vatten, buskar, träd och gräs?

2013-09-18 13.42.21

(En liten ledtråd, till vad jag såg först är att det befinner sig i den övre tredjedelen av bilden, till höger om mitten. – Och jag tycker det ser ut som en indians ansikte.
Men ser du samma sak? Och ser du något mera?)

Posted in Healing, Okategoriserade, Spirituellt | 1 Comment

Varning för stenskott

Om man åker ut i skogen så får man passa sig…

IMG_1037

Det kan yra stenar där tydligen. Blinkar

Jag tog en liten promenad idag, och fick med mig några bilder hem.
Höstens färger börjar märkas, men än är det lite mesigt liksom. – Fast ganska fint ändå.
Idag var i alla fall vädergudarna vänliga, och det var härligt nere vid spängerna, i solskenet!

IMG_1038

IMG_1040

IMG_1046

IMG_1065

IMG_1069

IMG_1078

IMG_1080

IMG_1082

Posted in Foto, Humor, Natur | 2 Comments

Tillbaka till vardagen

Nu har vi varit hemma från Turkiet flera dagar, och jag saknar det där stället, så det inte är klokt!
Idag skiner solen vackert, utan att det blåser så att man fladdrar iväg här hemma visserligen, men nog var det skönare med temperaturer runt 30 grader både på land och i havet allt!
Sverige är fantastiskt, och vi bor i mycket vacker natur här i trakten! Men jag skulle i alla fall kunna tänka mig att bo på båda ställena, lite här och lite där, när man har lust liksom…

Nu kan man ju inte bada i havet på vintern i Turkiet heller, om man inte är en riktig friskus då förstås. (Vilket jag inte är längre! Jag vill ha minst 25 i badvattnet för att jag ska tycka att det är skönt.) Men man slipper i alla fall skotta snö och skrapa bilrutor i det där landet… – Åtminstone nere i Fethiye.

Ja, ja… Nu är jag hemma i alla fall, och det är bara att gilla läget! – Det är som sagt ett fantastiskt land vi bor i vi också!

Men jag tänkte drömma mig tillbaka lite, och dela med mig av lite fler berättelser om vad vi gjorde, och hur det såg ut i Fethiye med omnejd, där vi befann oss.

Första dagen var vi bara iväg till affären, och sedan låg vi och gottade oss i solen vid poolen. Runt femtiden gick jag in, och sedan däckade jag.
De andra var ut på en liten kvällspromenad i området, men då sov jag gott redan.

Andra dagen hoppade vi på en dolmuş, och åkte in till centrala Fethiye för att handla lite, och se oss omkring.

Direkt utanför vår grind, på andra sidan vägen, så hittade vi ett par kossor, och några får.

2014-09-15 10.59.58

(Dagen efter så dök de upp på andra gaveln, och då berättade vår granne, att det även varit en kamel där. – Men då plaskade vi i böljorna de blå, så det missade vi.)

Så här såg det ut på Çalıs lokala shoppingstråk, när vi åkte vår första resa mot stan.

2014-09-15 11.14.20

Maten på varuhuset var inte så billig som vi hade trott. Det var ungefär samma priser som hemma på många saker. Så vi åt ute för det mesta, eftersom det knappt lönade sig att laga maten själv hemma i lägenheten.

Matställen finns det gott om…

2014-09-15 19.36.09

Det där var en liten, liten snutt av strandpromenaden, men där åt inte vi.
Vi gick längst ned på shoppinggatan, där vi hittade en restaurang, där det växte bananer utanför toaletten.

2014-09-15 21.41.42

Sedan köpte vi glass… – Turkisk glass, som man måste “bita” av, eftersom den är seg. (Och tydligen rena hälsokuren, om man ska tro reklamen…)

2014-09-18 18.34.30

Vi var många gånger, hos denna underbara entertainer/glassförsäljare under veckan vi var där.

På fredagen åkte vi till grannbyn, Ölüdeniz.

2014-09-19 10.57.12

Där finns en lagun, som vi besökte.

Så här ser det ut från ovan. (Bilden tagen på en skylt vid vägen)

2014-09-19 14.45.39

Från land såg det ut så här.

2014-09-19 11.41.40

I Turkiet är gräset högre än i Sverige.

2014-09-21 18.25.42

2014-09-21 18.30.58

2014-09-21 18.31.25

Solnedgångarna är (minst) lika vackra som här hemma…

2014-09-21 18.49.16

Och vågskvalpet från havet rogivande.

På kvällarna, och natten får man inte gå på den här stranden, för då kan man störa sköldpaddorna, som kryper upp där ibland.

2014-09-21 18.44.49

På måndagen var det dags att åka hem…

Från planet såg vi ned på stränderna vi badat vid.

2014-09-22 13.27.49

Sedan hade vi några timmar i Istanbul, där vi bytte plan.

2014-09-22 14.13.26

En sjukt stor stad, med massor av trafik… Och hur mycket som helst att se, och att shoppa till billiga priser. – Men vi hann ju inte med så mycket mer än att strosa runt en stund, och äta lite.

2014-09-22 17.59.16

Stora bilar fanns det också… – I alla fall långa.

2014-09-22 19.00.23

Bye, bye Istanbul, och Turkiet!

2014-09-22 21.38.52

Och hej, hej Stockholm!

2014-09-23 00.24.38

Posted in Blandat pladder, Foto, Natur | 2 Comments

Halvtid

Efter en lång nattlig resa hit, med mellanlandning i Istanbul, så kom vi fram till Fethiye i söndags morse. Vi bor i ett litet paradis, inte långt från stranden i en lägenhet, som en god vän hyrt. 

Området ligger precis i utkanten av Fethiye, och när vi var på väg från affären första dagen, så fick vi plötsligt se en kossa i en trädgård. 

Sedan fick vi se att vi har både kossor och får utanför muren till vår gård.

När vi är hemma igen så kommer fler foton och grejer på djuren i området.  Men här kommer ett kort på ”vår” katt, som vi kallar Murre. Den vill absolut vara hos oss, och smiter in så fort den får tillfälle. 

Jag har liksom inte tid att sitta här och skriva, så nu får ni se lite bilder härifrån bara. 

Havet badade vi i för första gången idag, och på stranden tog solen rätt rejält fick vi erfara… 

Jag har i alla fall kommit på att jag inte alls skulle ha några problem med att bo så här för jämnan, så nu funderar jag för fullt vad man skulle kunna försörja sig på, genom att jobba på distans…? 

Posted in Blandat pladder | 1 Comment

Testar lite till

Vi är fortfarande inte så bra vänner jag och iPaden… Förra inlägget skrev jag igår, och det gick inte att posta förrän nyss.

Nu testar jag igen, få se om det går bättre den här gången?

Posted in Blandat pladder | 1 Comment

Ett litet test bara

Jag är bara tvungen att prova att skriva på paddan. Vi är ju inte jättekompisar den och jag, så den blir inte använd ofta.

Men nu har jag kommit på att den ju är smidig att ha med sig när man ska resa, så jag sitter och leker lite, för att se om vi kanske kan hålla någorlunda sams en vecka i alla fall?

Vill ju testa att skriva ett blogginlägg också, för att se om jag minns hur man gör det på den.

Här kommer därför en bild på gårdagens middag, bara för att se om jag lyckas lägga in foton också?

Det är ugnsgrillade grönsaker,sötpotatis också kyckling med mangosås. Tillrett av min duktiga dotter. Smakade himmelskt!

Posted in Blandat pladder | 1 Comment

Ni får gärna tycka att jag är en torrboll!

Med risk för att anses som skittråkig, så skriver jag här, och förklarar mig, istället för i de privata meddelanden jag fått på Facebook. (Det har blivit tre bara senaste dygnet, så jag är lättlurad… ;) )
Det pågår ett par (eller kanske flera, fast jag bara stött på två)  ”spel” för att höja medvetandet om bröstcancer och prostatacancer på Facebook.
Kommentarer man ska lägga ut i sin status, och sedan när någon gillar eller kommenterar, så skickar man ett personligt meddelande till dem, där de får ett antal alternativ att välja bland, att lägga upp som status på sin profil,
Jätteroliga statusar för all del! – Jag har skrattat högt åt vissa, och andra har jag trillat dit på att ge mer praktiska råd.

Det har jag inga problem med! – Jag har blivit lurad hela livet, och det förhöjer ofta stämningen!
I andra fall är det inte lika kul, och nu kommer vi till det jag tycker är tråkigt med dessa “spel”.

Enligt mig så är ni precis lika lurade som jag blivit, och inte på ett lika roligt sätt…

Ett sådant här meddelande får man om man gått på en nit, och blivit lurad att gilla eller kommentera på Facebook: Hahaaa Du skulle inte ha kommenterat eller gillat mitt inlägg! Nu måste du välja något av följande och klistra in den på din vägg. Detta är 2014 års spel för att väcka medvetenhet om bröstcancer och prostatacancer. Var inte en glädjedödare, välj något av följande och ändra din status: (Ja, nu väljer jag att inte skriva ut de olika statusarna här, för jag respekterar att andra tycker detta är väldigt skojigt, och även att det är för en bra sak.)

Men… Så här ser jag på det:

1: Jag har inte lärt mig ett skit mer om vare sig bröstcancer eller prostatacancer av de här “spelen”. – Vilket alltså är syftet med det. (Och jag antar att ungefär 99% av befolkningen, som nåtts av ett sådant här meddelande inte heller har fått något ökat medvetande om de två cancerformerna av att vara med och skriva skojiga statusar. – Jag kan ha fel, siffran kan vara 100% också… Eller så är det så att någon människa inte kände till dessa sjukdomar tidigare, och därmed börjat googla som fasen, för att ta reda på vad det egentligen är?  Men ärligt talat tror jag den siffran är försvinnande låg…)

2: Tyvärr så är det så att det här “ökande medvetandet” som man nog är ute och far efter inte är mer kunskap om sjukdomarna egentligen. – Det är nämligen sekundärt till för att man ska stödja cancerfonden t ex.
Och hur tråkigt det än är att säga det… – De pengar vi  skänker dit går tyvärr inte till att lösa gåtan med att bota cancer.
Den går till forskning som läkemedelsbolagen ligger bakom, och hur tjatig jag än verkar nu, för er som läser min blogg, och följer mig på Faceboook: De vill inte alls att vi ska kunna bota cancer! – Det är deras största kassako!

Cancer har visat sig kunna botas, med bland annat cannabisolja, genom att höja kroppens pH-värde och skapa en miljö i kroppen där det finns gott om syre. (T ex med hjälp av väteperoxid och ozon, men också genom grön kost, och uteslutande av socker. Även bikarbonat, som höjer pH-värdet används i vissa behandlingar, och kolloidalt silver.)
Detta påvisades för länge, länge sedan av Otto Warburg, som fick Nobelpriset i medicin 1931. – Men hans upptäckter är inte lönsamma, så de har liksom “gömts undan” i alla år.

Tyvärr… Det finns lösningar, men de utforskas inte vidare, eftersom det är naturliga ämnen, som inte går att ta patent på.

Likadant är det med ALS-Ice Bucket Challenge.

Jag högaktar verkligen alla som vill göra en god gärning, och samtidigt bjuder oss andra på facebook på underbar underhållning!
Det är hedervärt att vilja göra något gott, och jag tänker aldrig ta ifrån er äran av det!

Underhållning är också bra för hälsan, så både dessa knasiga statusar som ska delas, (för “cancermedvetandet”) och alla roliga videos vi fått se, från alla som vill hjälpa folk som drabbats av ALS, gör verkligen många gott!
Och där finns ju också känslan… – Känslan av att för ett kort ögonblick få känna hur det känns att lida av sjukdomen, då man tappar känseln, och bara… Ja, liksom bara “fryser” i flera bemärkelser…

Men… Jag har tagit ställning mot läkemedelsjättarna, och tänker inte gynna dem mer än nödvändigt.
De tjänar pengar så det räcker på alla tokerier som de lurar i folk.

För det är likadant med ALS, som det är med cancer… – Det verkar finnas botemedel.
Att rena kroppen från gifter, och tillföra fettsyror, som finns i t ex kokosolja, som är ren och kallpressad, verkar kunna göra underverk med många som drabbats av den vidriga sjukdomen. – Fast det kommer aldrig pengarna alla vänliga, underbara människor som ställer sig under en hink isvatten att gå till, att utforska vidare. – För läkemedelsbolagen äger inga kokospalmer…

Den dagen det kommer något på Facebook (eller någon annan utmaning, någon annanstans, på något annat vis) där syftet är att (utveckla de naturliga metoderna för att) verkligen bota någon sjukdom…
Då hörni!  – Då skulle jag kunna göra väldigt knasiga saker jag också…

Om jag kunde rädda en stor del av mänskligheten genom att dyka i en bassäng full med dynga, så skulle jag kunna hoppa ned utan att tveka så länge. Bara det fanns en dusch i närheten.  Blinkar – Och om inte, så skulle jag nog tveka länge, men hoppa i ändå till sist. – Men sådant som syftar till att de som redan har så mycket pengar att de styr världen, de vill jag inte ge mera…

Så sorry, om jag framstår som en partypooper! – Jag vill kunna välja mina utmaningar, och även om meddelandet som delas säger: “Var inte en glädjedödare” så skiter jag faktiskt i vad andra tycker och tänker.
Jag har, som sagt,  inte något problem med att vara trist. – Jag har problem med att gynna företag som har som agenda att leva på folks ohälsa!

Tipsa mig dock gärna om galna upptåg, som gynnar alternativ forskning!
Då har jag inte samma spärrar.
Skrattar – Särskilt inte om jag får chansen att själv ta ställning, utan att “prackas på något, jag kanske inte gillar”. – För så slår jag ofta bakut.

Posted in Blandat pladder, Tankar och hälsa | 5 Comments

Man vill ju få lite färg…

Jag heter Alba, för att det var det första namn matte tänkte på, när hon såg att jag var vit, när jag föddes. (Alba betyder vit.)
Nu är det ju så att alla vill vara bruna., och min mamma är minsann lite gyllene i pälsen på ryggen, och alldeles väldigt brun i ansiktet, och på öronen, och svansen, och faktiskt på tassarna med. – Så jag tänkte att jag skulle bättra på min färg jag också…
Tänka sig… – Jag hittade ett sådant där solarium i mattes säng.
Inte den lyxigaste modellen, men i alla fall sånt där med ljus från ovan, och varmt och skönt är det också!

2014-08-29 13.38.49

Och där fick jag igång det också!

2014-08-29 13.43.12

Bara att lägga sig tillrätta nu då…

2014-08-29 13.39.52

Sola ryggen…

2014-08-29 13.43.36

Och magen…

2014-08-29 13.46.40

Fast jag vill ju ha solhimlen lite närmare…

2014-08-29 13.46.54

”Morsaaan!!!??? Vad gick du iväg för?
Kom du med! – Det här är jätteskönt ju!”

2014-08-29 13.47.21

”Nähä… – Skit i det då!
Jag solar väl ensam då…”

Sidorna också! – Så man får jämn fin färg.

2014-08-29 13.47.43

2014-08-29 13.48.41

Jaha… Och där kommer matte
”Kolla matte! – Jag solar!
Alltså… Exakt vad sa du nu??? – Är det inget solarium, utan en dator?
Jag blir inte brun av att ligga här alltså?
Kanske bara pytte, pytte, eftersom skärmen avger aningens ultraviolett strålning, men att det inte kommer att märkas alls?”

2014-08-29 13.44.05

”Skit också!!!…”

2014-08-29 13.43.54

Posted in Katter | 3 Comments