Ibland blir det lite rörigt…
Allt omkring en är bara en enda oordning.
Konstigt nog brukar saker och ting lösa sig ändå. – Om än på lite annorlunda sätt ibland.
Det gäller visst även i trafiken.
Alla verkar till slut ha hamnat där de skulle, efter lite konstiga svängar och underliga körriktningar.
Idag ska jag till Uppsala, och jag måste nog säga ändå, att jag hoppas det inte ser ut så här i stan. Nog verkar det liiite jobbigt… 
Det brukar vara lättare att gå i någons fotspår. – Både om det handlar om att pulsa i snö, eller göra ett jobb.
I svampskogen är det inte lika fördelaktigt däremot…
Var jag än kom, så hade någon annan varit där före mig.
I alla fall på de flesta ställena.
Där det såg ut som jag faktiskt var först, var kantarellerna så små, så små, att de kanske blivit lämnade just därför. 
’
Denna någon ( eller om det kanske var flera olika ) plockade tydligen inte Karl Johan i alla fall, för de stod kvar.
Ganska många kantareller blev det väl egentligen, men inte kan man säga att det blev mycket inte… – De var ju så pyttiga.
Ser ni förresten att jag bara plockar svamp när jag är ute och plockar svamp ?
De flesta plockar svamp, mossa, barr, jord, sand, löv sniglar och maskar.
Själv är jag inte vidare förtjust i något av det andra, och därför lämnar jag kvar det i skogen.
Att ha en liten kniv med sig när man plockar kantareller är inte alls dumt !
Karva av den nedersta biten med jord på och kasta ut en bit i skogen, så kommer du kanske att belönas med ett större område med kantareller nästa år.
Det sitter ju mycel kvar nere på foten, och kastar man det ett par meter bort, så sprider man området där svampen växer.
Har ni tänkt på att det ofta växer kantareller där folk brukar parkera sina bilar i skogen ?
Det är just för att många grovrensar svamp som de plockat i fickorna när de varit ute och plockat bär, för att inte skräpa ned i bärhinken, om de lägger svamparna överst i den innan de ställer in den i bilen.
Önskar man att det ska växa svamp på ett särskilt ställe kan man kasta svamprens där.
Om förhållandena är de rätta så brukar det ploppa upp svamp inom några år.
Vid sommarstugan som jag hade växte det “planterade” kantareller på gårdsplanen regniga somrar.
Bara att ta tre steg från trappen, så kunde man plocka. 
Så här ser förresten dagens skörd ut när det hällts ut ur korgen.
Ja, okej… Ett par barr såg jag på en gång, men inte är det mycket jobb att rensa de här inte.
Åh, så skönt !
Jag trivs ju i skogen, och där känns det inte alls jobbigt att ta bort det som är fult från svampen.
Att sitta hemma och rensa svamp är däremot bland det värsta jag vet.
Fick kantareller häromdagen och jag ångrar nästan att jag tackade ja.
Jag var ute rätt länge, så jag var på flera olika ställen i skogen.
Bland annat nere vid Skärsjön.
Nästan i alla fall…. – Det är ju så igenväxt att man inte ser fram till vattnet.
Där fanns en stubbe, som bären tydligen gillade.
Både blåbär, lingon och hjortron växte vid stubbens fot.
Visst är väl skogen vacker förresten ?
Den här bilden är tagen med ryggen mot Skärsjön.
När jag kommit hem och innanför dörren kom det en liten regnskur.
Med dubbla regnbågar. – Men jag hade inte tid att springa ut och leta efter någon kista med guld, så den ligger väl uppe i åsen någonstans.
Nu ska jag rensa min svamp.
Efter de fem minuterna får vi se vad jag hittar på.
Det bidde ingen besiktning i Enköping idag.
Hittade en tid i Uppsala i morgon istället, och det passar så mycket bättre på alla sätt och vis.
Då kan jag ju passa på att köpa den där jackan på Vila jag så gärna vill ha också.
Dessutom tror jag tiden passar, så Elin kan åka med hem från skolan om hon vill.
Bara fördelar alltså.
Nu är i alla fall alla lysen kollade på bilen, och det löstagbara draget kontrollerat också.
Bältena funkar, och spolarvätska är påfylld, så nu kan jag väl inte göra så mycket mer tror jag.
Bara hålla tummarna förstås.
Sedan finns ju risken ( läs chansen ) att jag blir inringd för att jobba, men då får jag väl boka om igen då.
Så här i början av månaden brukar det ju gå rätt lätt att hitta tider som passar.
Nu tror jag att jag sticker ut i svampskogen istället.
Jag får väl låta bli att hålla tummarna när jag plockar, och hoppas att det går bra i morgon ändå.
Hittade en återbudstid på bilbesiktningen, så i kväll kl 18-00 ska bilen undersökas.
Måtte det gå bra !
Nu måste jag ut och städa och kolla så allt funkar, och så tänker jag sätta mig och skriva ett brev som jag ska skicka till alla politiska partier tänkte jag.
En liten undran om ifall de har funderat på hur det ska bli för alla oss som har 75% sjukersättning ?
Sjukersättning på 75% motsvarar ju i pengar ungefär en dålig halvtidslön.
Man får inte stämpla upp till heltid, även om man är arbetssökande, eftersom det minsta man får stämpla på är 16 timmar per vecka. De anser att man bara kan söka jobb på 10 timmar om man har 75% pension.
Trots att man enligt Försäkringskassan får jobba heltid om man vill ( fast då med avdrag på pensionspengarna, fast man har säkerheten av pensionen kvar i botten )
Man är alltså tvungen att ha ett jobb för att överleva, men som sjuk är det inte lätt att få en fast anställning, utan det är timvik som gäller för de flesta.
Blir man då sjuk eller bryter en arm t ex så står man där utan ett korvöre, förutom de där 75 procenten. ( som ingen människa kan leva på ).
Det tycker inte jag är rimligt ! – Särskilt inte med tanke på att man med en sjukdom i botten kanske lättare faktiskt blir sjuk också.
Då blir det vatten och bröd…
Nu är jag intresserad av att höra vad politikerna säger.
Hoppas de svarar också, så jag blir lite klarare över vilka jag ska rösta på.
Jag fick (efter att ha skrivit inslag som nämnt Ryssland för ett och ett halvt år sedan ungefär ) tokmånga kommentarer här i bloggen från Ryssland.
Många rena spam, men en del som verkar som om de faktiskt läst innehållet i en del inlägg.
De måste ha bättre översättningsverktyg från svenska till ryska, än tvärtom, för jag fattade nämligen inte mycket av de flesta kommentarerna. – Och jag använde Google Translate.
Det blev hur galet som helst ibland, och det är nästan så man saknar de där kommentarerna lite nu.
När jag skrivit om Azerbaijan efter melodifestivalen i fjol, så fick jag raskt besök även därifrån. ( Det var nog med dem det började förresten… )
Då testade jag om jag kunde bli “Big in Japan” också, genom att skriva om japan, men därifrån fick jag inte ett enda besök.
Någon från vår kommun, som visst blivit stor i Kina i alla fall är Leif Lindh.
Han är en driftig person som t ex varit med i filmen Halva sanningen, med Martina Haag och Hans Wigren bl a, spelar i bandet Bröderna Brööl, och så är han kompis med Robert Wells.
Många gånger förr om åren har Robban varit och spelat i bygdegården i Vansjö, och det var Leffe som höll i trådarna för att det skulle bli av.
Mycket uppskattat ska jag säga, och jag var flera gånger på de där rockfesterna.
Fantastiskt kul !
Nu har Leif en älgpark, och om man vill träffa älgar på nära håll kan man åka dit.
Ett kinesiskt TV-bolag har gjort ett reportage, och nu kan man alltså se Leif och hans älgar även i Kina.
Ja, inte bara Kina förresten, för man sänder även i USA, Ryssland, övriga delar av Asien och även delar av Europa.
200 miljoner tittare kunde se programmer som sändes den 18 augusti, och så kan man såklart även titta här på internet…
Här är TV-programmet som spelats in av Nya Tangdynastins television.
The Mooseman.
För att läsa mer om älgparken gå till deras hemsida. http://www.gardsjoalgpark.se/
Ja, jag har i och för sig suttit här vid min vanliga datorlåda, men jag har haft en annan hårddisk i den, så jag har liksom varit i någon annans dator ett par dagar.
Det är lite ovant, när inga uppgifter finns sparade, och inga av mina bilder funnits.
Inte heller har jag haft programmet Live Writer som jag normalt skriver mina inlägg i på den hårddisken.
Nu har jag räddat allt som finns att rädda från den till en extern disk, så nu kunde jag stoppa tillbaka min hårddisk igen.
Det är nämligen fel på själva datorn som den satt i, och för att komma åt alla filer så stoppade jag in den hårddisken i min dator.
Som tur var så var det en exakt likadan dator som min, så jag behövde inte hålla på att ladda ner drivrutiner för att det skulle fungera.
Det var bara att tuta och köra.
Märklig dator den andra förresten…
När jag fick hit den startade den snällt, när jag tagit ur batteriet och bara körde med strömkabeln. – Fast den varit kolsvart hemma hos ägaren.
Plättlätt tänkte jag, men se man ska inte ropa hej…
När jag startade om den, och den höll på att stänga av sig, så blev det alldeles randigt på skärmen, och sedan har det bara varit svart.
Helt svart. – Inte ens BIOS med några vita bokstäver har synts, och det går inte att starta från någon skiva heller.
Har testat med att koppla in en annan skärm, men det är lika svart ändå. ( Och, jodå. Jag har klickat på fn och f4, som är alternativet för att aktivera extern skärm på den här datorn. )
Verkar alltså vara grafikkortet som har pajat. 
Det var ju synd !
Jag har testat med en himla massa annat också förresten, men skärmen är stendöd, och nu ger jag upp.
Man hör att allt annat går igång, och windows startar, för jag testade att stoppa i min hårddisk, och nu när jag satte i den i min dator igen, så varnade den för att windows hade avslutats på fel sätt.
Synd då att det är en bärbar, för annars hade det ju bara varit att stoppa in ett nytt grafikkort.
Här måste man väl byta hela moderkortet, och det är frågan om det är värt ?
Det är trots allt ingen värstingdator, även om den inte ens är två år gammal.
Jag har hållit mig vaken idag också, och det har känts så bra så !
Men nu börjar batteriet ta slut i mig känner jag…
Det börjar kännas segt nu, och jag ska bara vänta på att några recoveryskivor blir klara i en dator jag håller på med, och hänga tvätt, så blir det sängen sen.
De senaste dagarna har jag verkligen levt IRL..
Satt i och för sig vid datorn på jobbet, men det blev ju ytterst lite ”privat” surf.
Loggade in på Facebook också, men det tog bara ett par minuter, så hängde sig visst deras sida, för ingen av oss kom in där sen.
Man ska inte nöjessurfa på jobbet tydligen.
Idag blir det en tuff dag.
Blev precis inringd till jobb.
Ska egentligen vara där 9.30-16.00, men det går inte riktigt, för sen ska jag till hemtjänsten i Våla och jobba 16.00-21.00.
Får sluta en timme tidigare eller så på Kvarnen, så jag hinner hem och byta kläder ohc hämta bilen bara, och så iväg.
Kanske kasta i mig något ätbart också om jag ska orka med kvällen.
Så nu vet ni att idag kommer jag inte att finnas här på internet idag i alla fall…
Kanske inte mycket i morgon heller…
Då jobbar jag på Kvarnen igen med datakursen, och resten av dagen tillbringar jag nog mest i sängen.
Det är rätt fantastiskt hur hjärnan fungerar…
Idag var vi ju ute vid Östaholm, på Östa Camping på mässa.
När vi gick där tänkte jag en del på hur mycket man var där i ungdomen.
Midsomrarna firades på campingen, men även annars var man där en del.
Vi gick förbi receptionen, och jag tänkte på alla de gånger vi rodde över i ekan från stugan för att köpa påfyllning av mat, eller då vi behövde ringa från telefonautomaten.
Vi bodde ju mycket där i stugan, mina kompisar och jag, och det var enklare att ta båten över älven, än att åka in till Tärnsjö och handla. – Och mycket trevligare !
Fina somrar måste det ha varit på den tiden, för jag minns nästan bara sol och värme. ( Men jag kan såklart ha förträngt en del regniga dagar. )
På något sätt måste dessa tankar tillbaka i tiden ha rotat om i hjärnan, för plötsligt mot kvällningen, när jag var ute här på gården, så började jag sjunga på en låt.
En som vi lyssnade på då, och som jag inte hört sen dess.
Jag hade en gigantisk bergssprängare, som kånkades runt överallt, och den åkte eka många gånger över till Östa också.
Det var inbyggda laddningsbara batterier i den, och ett laddaggregat också, så det var bara att koppla in en adapter i ett särskilt hål, och koppla den andra änden i väggen, så var det snart fullt kräm i apparaten igen. – Annars hade det blivit snuskigt dyrt med batterier…
Två extra batterier satt inbyggda i chassit också, så batterierna räckte längre.
Det var bra !
Tyvärr slängde jag den där apparaten när den började krångla med bandspelaren, men det ångrar jag faktiskt.
Bättre musikmaskin har nog aldrig funnits…
Det var sanslöst bra ljud i den, och det fanns ingångar och utgångar för allt, så man hade kunnat använda den som förstärkare och högtalare till nästan vad som helst.
Radion var också helt fantastiskt bra, och man fick in stationer med glasklart ljud, som det bara fräste om i andra apparater.
Många bra låtar spelade jag in från Rakt över Disc och Tracks.
Bland annat den som jag plötsligt började sjunga idag. – Inspelad 1984.
En helt sanslös sommar !
Killer on the rampage i en specialversion.
Tänk vad den hade gömt sig bra där i hjärnans vindlingar, men nu ploppade den fram.
Det var ju kul, för visst är det en bra låt ?
I alla fall om man heter Paris Hilton och inte har riktigt rent mjöl i påsen, utan istället kokain däri.
Polisen stoppade den bil Paris åkte i, eftersom de tyckte sig se marijuanarök sippra ut genom fönstret.
De är smått fantastiska poliserna i USA måste jag säga. – Själv skulle jag inte kunna se skillnad på rök från en vanlig cigarett och ett brinnande bilsäte ens, om det bara pyste ut rök lite fint genom en springa i ett bilfönster.
Men, men…. Jag är inte polis i Amerika jag heller.
När bilen stoppades och Paris skulle möta polismännen ville hon tydligen göra sig vacker och tog fram läppstiftet ur väskan.
Aj, aj, aj…..!!!
Det skulle hon inte ha gjort, för se då följde kokainpåsen med och rasade ner mitt framför fötterna på poliserna.
HOPPSAN !
Så kan det gå !
Arresterad på plats.
Av detta kan vi lära oss att om man vill vara fin ska man inte hålla på med droger.
Det gäller inte bara i möten med poliser förresten…
Det kanske även fröken Hilton borde tänka på.
Hon verkar ju tycka det är rysligt viktigt att vara vacker…
Senaste kommentarerna