Mosippans utveckling

Det är glest mellan inläggen här, men jag har inte varit helt inaktiv om dagarna ändå, även om jag inte gör många knop.
Jag promenerar nästan varje dag i alla fall, även om det blir lite olika långt, beroende på dagsformen.
Mest har det blivit svängar uppe i åsen, där  jag hållit koll på mosipporna såklart.
De är ju mina absoluta favoriter i naturen, de där rara små blommorna.

Redan i mitten av mars började det komma knoppar på plantan närmast mig.

2016-03-15 14.07.33

Oansenliga, men ändå knoppar. Sex stycken.

Vid skjutbanan låg plantorna under snö fortfarande, sedan det vräkt ned någon dag innan. 

2016-03-15 14.15.25

Första april var det en underbar vårdag, och nu var ju snön borta igen, och plantorna på åsens topp hade fått lite större knoppar.

2016-04-01 13.28.49

Och även på skjutbanan knoppades det nu för fullt.

2016-04-01 13.36.53

En nässelfjäril hann jag fånga på bild, även om den inte blev bra.

2016-04-01 13.41.06

Flera citronfjärilar och någon blå liten fjäril var också i farten. – Sådan fart att de inte alls fastnade på bild.

Men nere längs järnvägen hittade jag en påfågelsöga.
Kul! – Dem ser man inte så ofta nuförtiden.
Den var väldigt blyg, och satt mest med vingarna ihop, så den inte syntes alls.
Men jag var envis, och väntade tills den bredde ut sina vingar och visade sin prakt.

2016-04-01 13.54.12

Men tillbaka till mosipporna nu…
Den 6/4 var det regnigt och grått, men mosippor klär ju även i våta kläder, så så här vackra var knopparna då.

2016-04-06 12.50.23

2016-04-06 12.50.12

Den sextonde börjar det hända lite grejer…

2016-04-16 12.46.22

 

2016-04-16 12.46.31

2016-04-16 12.46.14

Men det har varit lite dåligt med värme och sol, så de har utvecklats långsamt.
Idag ser de ut så här, efter regnet:

2016-04-23 15.34.18

2016-04-23 15.32.35

2016-04-23 15.32.15

2016-04-23 15.31.58

Visst är de väl underbara, även om de nickar lite. – De vill väl inte bli våta inuti, och hade inte hunnit resa på sig efter skuren en stund innan.
“Go-sipporna”!

Nu ser jag att det börjar komma ned snö utanför… – Inte precis vad varken jag eller sipporna längtar efter direkt.
Men vädret rår man inte över, och sipporna är tuffa små rackare, så de klarar sig fint även om det blir lite vitt på backen. (Men jag hoppas det bara är några enstaka flingor!)

Du kan klicka på varje bild, för att få den större, och sedan klicka en gång till om du vill. – Sedan använder du bakåtpilen i webbläsaren för at komma tillbaka hit.

This entry was posted in Foto, Natur. Bookmark the permalink.

One Response to Mosippans utveckling

  1. Mosippan

    När solen på snön börjar verka
    och ljusare kvällar vi få.
    I hage och lid kan man märka
    blomknoppar fjuniga små.
    Dom står där så blygt som i ömhet
    med huvuden böjda mot jord.
    Och när de slår ut kan dess skönhet
    alls inte beskrivas i ord.

    Mosippan ljuva
    vänast bland blommor den är …
    Mellan ljung och tuva
    tittar fram här och där.
    Härjedalens blomma
    praktfull i vårsolens ljus
    den bådar att sommar skall komma
    med ljumma vindars sus.

    När höststormar börjar att plöja
    i skogen på åker och äng
    och dimmorna breder sin slöja
    över en lövbäddad säng.
    Vi drömmer om solen och våren
    som vi vet skall komma igen.
    Med fåglarnas sång uti snåren
    och vår lilla älskade vän

    Mosippan ljuva
    vänast bland blommor den är …
    Mellan ljung och tuva
    tittar fram här och där.
    Härjedalens blomma
    praktfull i vårsolens ljus
    den bådar att sommar skall komma
    med ljumma vindars sus.

    Text: Otto Mann
    Musik: Roland Cedermark

    [Reply]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.