Den magiska svenska avundsjukan

Det finns magiska symboler. Sådana som verkligen gör saker med folks medvetande. – På riktigt!
Olika stjärnor och spiraler, som har magisk betydelse. Helig geometri, som allt levande faktiskt kan härröras till, med magiska talföljder, som t ex Fibonaccis spiral och the flower of life.

Jag kan i alla fall konstatera att en symbol, som faktiskt inte räknas till de magiska i vanliga fall, ändå gör något konstigt med folk. – I alla fall i den här byn…

Den ser ut så här:

Det cirkulerar en bild på Facebook just nu på en gammal merca, som är bucklig och repig. Bildtexten lyder: “Tiggaren i tärnsjö som ni ger pengar till” och jag kan börja med att konstatera, nej, det är det inte. – Det är hans bil.
Eller det kanske inte ens är hans, men han åker i den i alla fall. Han och tiggarna som sitter i Östervåla samåker.
Hur långt den gått vet nog ingen, för jag antar att ingen frågat (40.000, 50.000? Kanske mer ändå? Tja, det kan ju vara mindre också, men med tanke på att den inte tillverkades igår direkt, och de har kuskat hit från Rumänien i den, och åker flera mil varje dag här, så har den nog tröskat på en bra bit skulle jag tro…) men tydligen så tycker folk att det är en lyxbil. (Det har jag sett kommentarer om från Östervåla tidigare också.)
Många avundsjuka kommentarer har synts, och bilden har delats mängder av gånger.

Jag väljer att inte lägga in bilden som cirkulerar på Facebook, då jag inte har upphovsrätten till den, men jag har varit och knäppt några egna.

2015-07-22 13.54.56

2015-07-22 13.55.07

2015-07-22 13.55.26

Rostig är den ju inte, men den är nog inte värd många spänn på begagnatmarknaden… (Det går att klicka på varje bild, och sedan klicka en gång till för att se bucklor och repor bättre.)

Anmäl dem för bedrägeri har jag läst i någon kommentar. Sådant här förstärker rasismen, och organiserad brottslighet, i andra.

Folk som åker i bilar som är värda 10-20-30 gånger mera ojar sig över att det ser jävligt illa ut att tiggarna åker lyxbil. Generösa, underbara människor, som jag anser att jag har mycket gemensamt med, förutom synen på vad som är en lyxbil eller inte då förstås, och säkert en massa andra saker också såklart. – Det finns nog inte två människor på denna jord som tycker precis lika om allting nämligen.

Jag sitter här, och fattar verkligen ingenting…?
Vad är det som är lyxigt med den där skorven egentligen?
Och varför spär det på rasismen att tiggarna åker i något som ganska snart hör hemma på skroten?
Är det brottsligt att samåka i en gammal bil?

Så slår det mig…. – Den magiska symbolen!

Folk har blivit förtrollade…- Ja, så måste det ju vara!

Själv skulle jag inte ens byta bort min gamla Saab mot den där, men tydligen är det många andra som gärna skulle vilja ha den, istället för sina fina Volvosar och sånt…

Nog är det väl märkligt?

Man får tycka vad man vill om folk som tigger. Man kan tycka att de är jobbiga, att de sitter i vägen, att de borde åka hem, att det är för jävligt att de skitar ned på många ställen (Ja, det tycker jag med!) och ja, man får självklart tycka att en gammal skruttig Merca är en lyxbil också…
Det är såklart upp till var och en.
Man får också tycka vad man vill om mig, som inte ser det konstiga i att några människor från ett annat land, som inte ens har någon bostad, i alla fall har ett fordon, som tar dem från A till B. Och man kan tycka att jag är konstig som ibland pratar ett par ord med dem, för att jag anser att de också är mina medmänniskor. – Precis som den okända man, som glatt mötte mig utanför ICA idag, med utbredda armar, och sade: Får jag en kram? (Självklart fick han det! Och jag sitter fortfarande och undrar ifall det var någon jag borde känt igen??? Men det tror jag inte.)
Själv tycker jag också som jag vill nämligen…

Jag bor i samma lilla samhälle, som den numera världsomtalade politiker som påstår att halalkött är magiskt. Man blir muslim om man äter det! Så är det!– Att folk därför blir förhäxade av en symbol på en bil gör mig inte så förvånad egentligen…
Det händer uppenbarligen konstiga saker här…
(Fast lite undrar jag nog ändå… – Vad har de ätit tro? Blinkar )

This entry was posted in Blandat pladder, Tankar och hälsa. Bookmark the permalink.

2 Responses to Den magiska svenska avundsjukan

  1. LLO says:

    Mycket bra skrivet KARIN. Vissa Tärnsjöbor har råd med dyra leksaker och ser ner på tiggare och oss andra.

    [Reply]

    Karin - admin Reply:

    @LLO, Tack! 🙂 Ja, det är lite tråkigt att man skiljer så på ”vi” och ”dem”… Jag unnar alla att ha fina leksaker, och jag tycker absolut inte att alla ska tycka som jag.
    Det är tur att vi är olika, för annars skulle inte mänskligheten ha utvecklats… (Eller bara utvecklats inom vissa områden i alla fall.) Jag gillar också de flesta som tycker helt annorlunda än jag i många olika frågor. – Det finns alltid likheter också, och inte ens vi två i vår lilla familj tycker lika om allt. – Tvärtom tycker vi olika om väldigt mycket, men det hindrar inte att jag älskar min dotter gränslöst mycket…
    Men ibland blir jag lite trött…. Trött på att folk inte tänker till innan de reagerar.
    Det var inte främst inlägget på Facebook, som störde mig, utan att så många delade. Många som jag känner mig ganska säker på att de inte är främlingsfientliga alls egentligen. (Möjligen lite avundsjuka. 😉 – Men på vad kan man fråga sig? Det tror jag inte de frågat sig själva heller…?) Det var också lite otäckt med en del kommentarer på de olika delningarna.
    Då rann bägaren över på mig, och jag kunde inte låta bli att liksom ropa ”STOPP” vad fasen sysslar ni med?
    Nu blev det ju så att den som först lagt in bilden liksom fick mest skit, men det är en person som jag tycker mycket bra om! – Jag tycker bara helt annorlunda i just den här frågan. Och för att få lite ”knorr” på inlägget, så blev det så att det låter som om jag attackerar den personen i fråga, fast det inte alls är menat så.
    Jag är inte heller fullkomlig på något vis, och förstår fullständigt ifall andra tycker olika som jag, och tycker att jag agerar knasigt i många situationer. – Det gör jag säkert ibland också… 😉
    Ibland uttrycker jag mig klumpigt, och ibland (säkert ganska ofta, utan att jag tänker på det) har jag fördomar jag också, fast jag försöker vara fördomsfri. – Men det tror jag inte någon är. (Fri från fördomar alltså…)
    Jag försöker också att inte vara avundsjuk, men även där misslyckas jag nog ibland.
    Men det viktigaste i alltihopa tror jag hänger ihop med hur man ser på sig själv!
    Om man lyckas med konststycket att gilla sig själv, och tycka att det man gör är bra och värdefullt, så bryr man sig inte så mycket om vad andra tycker om en. – Och det blir så mycket lättare att tycka om andra som inte heller är perfekta, för vi är ju ganska lika, även om vi inte har samma fel och brister. – Lite operfekta så där, men bra ändå! Och alla har vi samma värde, oavsett pengar på banken, bil eller andra materiella ting. 🙂

    [Reply]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.