Jag hittade inte hålet…

I går kom den där väggen som folk går in i. ( Inte den ovan förstås, men det blev en roligare rubrik med den… 🙂 )

Plötsligt såg jag inte vad som fanns i kylen. ( Jo, jag såg att det var fullt med prylar, men jag kunde inte förstå vad som var vad. )
Jag kunde inte skriva bokstäverna i rätt ordning på datorn, och inte tänka alls.

Det blev lite för mycket på en gång här nu tydligen.

Som tur är så är det liksom som att vandra parallellt med den här väggen när man har kronisk trötthet. Som att sitta fast i den med ett gummiband faktiskt.
Man är alltid nära, för man har liksom fått ett kort band, men när man tar i lite för mycket spänns gummibandet och man studsar in i väggen igen.
Det händer lite titt som tätt.
Fördelen är att man liksom aldrig hinner spänna bandet så hårt, så man far inte in i väggen i så hög fart.
Det finns något gott med allt…

En vanlig frisk människa har ett långt band och kan därför dra iväg långt innan det ens känns att bandet är spänt.
Sen kan det bli en jäkla fart när de tappar fotfästet istället.

I dag fattar jag vad jag ser igen, men vaknade med en sån huvudvärk att jag nästan önskade att man kunde köra huvudet i väggen…

in i väggen (Bilden har jag lånat av Raine.)

Nu har jag emellertid satt i mig ett par Treo, så det har givit med sig lite grann.
Tur det, för nu blir det snöskottning igen… – Det vräker ner i yrande pustar.

Jag tycker det finns alldeles tillräckligt med snö redan !

This entry was posted in Blandat pladder, Tankar och hälsa. Bookmark the permalink.

0 Responses to Jag hittade inte hålet…

  1. Raine says:

    Detta blev ju bra 🙂
    Hälsar Raine

    [Reply]

    hermansro Reply:

    Ja, den var verkligen användbar den bilden ! =D

    [Reply]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.